Hur blev jag idioten, igen?
jag gräver en grop ibland
så jag kan lägga mig däri
en halvhjärtad aftonbön
kan inte rädda mig, kan inte rädda mig
om jag blir den jag var den dagen
ett oprövat parti
den jag var innan guldet försvann
innan de gröna skogarna brann
en bricka i ett spel
en dominoeffekt, får inte falla fel
att liknas vid soldater, i ett led
på väg mot avsked
att dö för nån annans skull
kan inte rädda mig från syndafloden
tankarna svämmar över
igen, ska dammen rämna?
jag känner mig utbytbar
som en obrukbar liten djävul i det här
jag är brickan i ett spel
en dominoeffekt, får inte falla fel
vi drömmer oss bort ibland
till andra kontinenter
till en annan atmosfär
till det trygga, till det oförstörda
att säga farväl och gå ifrån
har aldrig slagit mig förr
men nu när jag tänkt den tanken en gång
kan jag tänka den igen?
blir du brickan i ett spel?
en dominoeffekt, får inte falla fel
på knä bland ruiner
av det som var min mur
att du tog dig innanför
jag fattar inte hur det kom sig
hur kom vi hit
hur blev jag idioten, igen
jag känner mig känslosam
och jag undrar, kan man bry sig för mycket
är jag brickan i ett spel?
faller jag med dig faller jag gärna fel
om vi får tag i alla brickor vi ser
och gör det här, till vårt eget spel