När den sista julklappen visar sig vara strumpor.

Jag har unnat mig en ny tandborste. Folktandvården rekommenderar dig att byta minst var tredje månad men det gör inte jag. Jag tänker att när tandkrämstuben tar slut, då ska borsten ut. Eller ja, det är första gången jag gjort det nu så jag hoppas väl mer på att jag kommer fortsätta med det.

Jag var nämligen beredd på att packa ner både tandborste och tandkräm innan jag begav mig mot Göteborg i fredags då jag med fasa upptäckte att tuben var tom. Näst intill i alla fall. Så då bestämde jag mig för att nej nu ska jag unna mig ny borste till mina tänder. Så det blev en ny tandborste.

 

Göteborg visade upp en bra sida ändå. Planen har sedan i slutet av förra året varit att jag och en kollega skulle ta en weekend där och ha kul. Men när herren väljer att besvära sig med feber så planerar jag om och tar en helg för mig själv. Jag tog med en av mina gitarrer (som inte blev så använd) och en ryggsäck med diverse bekvämligheter.

 

Hotellet var fint, ett stenkast från Ullevi, platsen jag ämnade besöka under lördagen. Så blev också fallet. Showen var bra, men kunde ha varit mer.

 

Det kändes lite som en sån där jobbig julklapp ni vet. När man är sju år gammal och julklapparna bara blir häftigare och häftigare. Sen kommer det där sista paketet och spänningen är på topp! Vad kan det vara? Besvikelsen som rinner över en när paketet är öppnat och det är ett par strumpor… Det är INTE det man vill ha när man är sju år gammal. Tjugo år senare är det underbart, men inte när man är sju!

 

Lite så var det faktiskt att se Guns n Roses (och Eminem nån vecka tidigare!).

Lördagskvällen på Ullevi var julafton! Guns var det allra sista paketet och som man längtat. Axl har till och med lyckats få med sig större delar av den legendariska banduppsättningen från 1987. Deras debutplatta Apetite för destruction är fortfarande den bästa debutplattan som någonsin släppts. Den släpptes 21 juli 87 så giget i lördags var på skivans 31-årsdag. Förväntningarna på den här julklappen var ju enorma!

När de gått på och har kört ett par låtar så tvingas jag inse faktum. Det här är strumpor. Visserligen flashiga strumpor, men ändå bara strumpor. Hade det inte varit för att Slash var på plats och agerade som den gud han är hade jag nog inte varit kvar hela kvällen. Seriöst. Axls så kallade ”guns n roses” är inget mer än ett glorifierat coverband. En strumpa.

 

Det var likadant på julafton för ett par veckor sedan, då på Friends Arena i Solna där Eminem var sista julklappen.

Det var också strumpor. Inte ens flashiga sådana.

Vi kan inte alltid få de bästa julklapparna, så är det ju.

 

Det finns visserligen akter som ALLTID levererar med vetskapen att de ÄR sista julklappen (Metallica, Maiden, Melissa Horn, Winnerbäck osv.) så det är synd att det finns de som struntar i det.

Jag ser fram emot Slash nya soloplatta som kommer i höst, honom ser jag mer än gärna igen. Men inte resten av de där människorna som välkomnar mig till djungeln.

 

 

Nu har jag inget stort planerat på länge. Så blir väl en del jobb varvat med promenader. Får se om jag orkar ta tag i simningen igen, jag borde det.

Nästa ledighet för min del faller in under årets trettiofjärde vecka, under de så kallade Värnamodagarna. Dr Bombay och Da Buzz kommer till stan då, och Titanix.

 

Nu ska jag ta mig an några motståndare i den enda sport jag kan, BILFOTBOLL. Eller Rocket Leage, vad den sporten nu kallas.

 

God natt och gott liv.