Gul bil.
Det var morgonen före vinterns första snö och kylan liksom hängde i luften. Den äldre mannen hade precis låst sin ytterdörr och vänt sig mot sin gula Volvo utanför garaget när han uppmärksammade en fågel av något slag som lyfte från barnens lekstuga. Han la inte ner så mycket mer tankekraft på fågeln utan gick och satte sig i bilen. Efter tredje försöket att starta bilen så gick den igång och den äldre mannen backade ut på vägen innan han körde iväg norrut. Långt ovanför den gula bilen följde fågeln glatt efter.
Det var en tidig morgon och tack vare kylan var det inte så många trafikanter ute och körde. Den äldre mannen kom således fram ganska så smidigt. På ett ställe låg det ett träd halvvägs över vägen men han svängde bara över i fel körfält för att komma runt det. Han la på minnet att ringa ägaren av skogen när han anlände för att berätta om det fällda trädet i tron om att ingen annan skulle hinna köra förbi det. Fågeln följde fortfarande efter bilen men var inte så högt upp i skyn längre. Fågeln visste att några hundra vingslag längre fram fanns där en liten fågelholk att vila upp sig i, även ifall ordet fågelholk var helt främmande för vår fågel. Oftast fanns där mat och så även denna kalla morgon.
Utanför fågelholken, på den smala grusvägen, gick där en nyinflyttad ung vuxen. Eller vad de kallades nu för tiden. Hon hade bott i byn sedan hon var ett litet barn men hade nu valt att flytta ut och bosätta sig på landet. Eller landet och landet, det var lika mycket skog som äng runt hennes hus. Längs norra sidan var där barrskog så långt ögat kunde se och åt andra hållet var där ängar och åter ängar. Några kilometer bort gick det kossor på bete om somrarna.
Denna tidiga morgon hade den unga kvinnan bestämt att gå ut och ta en promenad långt innan solen steg upp. Det gjorde liksom att alla tankar i huvudet fick lite ombyte i form av frisk luft. Hon tog med sig två påsar skräp ner till sitt gröna sopkärl som tömdes var tredje vecka. Efter att ha slängt i sina två soppåsar kom hon på att hon inte låst dörren och gick tillbaka upp till huset. Efter att ha vridit runt nyckeln, vänt sig om och åter gått nerför den lilla grusvägen såg hon hur en bil körde förbi. Att bilen var gul såg hon inte. Hon undrade vem som var uppe och körde såhär tidigt och plockade fram alla reflexer hon hade på sig. Nu skulle bilarna se henne ännu lättare, om det nu kom någon mer bil.