Vad du anförtror åt mig skall jag anförtro åt dig.
Blev massa övertid idag, men så får det bli ibland. Jag sitter och funderar på om jag ska vara svart eller rosa i håret imorgon. Tofsmässigt då alltså, så ni inte får några konstiga bilder i huvudet. De funkar ju lika bra trots färgen.
Jag förstår inte vem som har rätt att sätta etiketter på folk och faktiskt konstatera vad dem är, mer än människan i fråga. Jag väljer vad jag är, ingen annan. Och jag förstår inte på något sätt hur vuxna, logiska människor faktiskt tror på sagan om gud. Eller ska det vara stort G? Gud? Ska nog det.
Att ett litet barn tror på rövarhistorier är bara ett faktum, men vuxna borde ju kunna tänka tycker man.
Men men, all respekt till de folk som ägnar sina liv åt detta mirakel, jag slipper ju. Däremot ska jag ha med en familj med större makt i en av mina historier lite längre fram i tiden. Man kan kalla denna familj för en gudomlig familj skulle jag tro. Men jag har inte spånat så mycket angående det än, bara tagit upp huvudrubrikerna.
Har fifflat lite på namnet till en helig bok med, kanske ska grunda en egen religion? Det hade varit någonting. Skita ner vad man vill, mörda hit och dit, dra igång krig och gå bärsärkargång, bygga tempel och rasera monument enbart för att säga ”Det är guds vilja!” Ja, vart är världen på väg!
Religion och rasism, det kommer bli slutet för vår civila värld. Början till slutet är tyvärr redan på gång här i landet då det där partiet alla verkar hatdyrka kom in i riksdagen. Ett parti vars främsta mål verkar vara att förflytta Sverige tillbaka till femtiotalet. Att stänga gränserna för människor och kunskap och enbart gnaga på varandras lycka. Snarare olycka.
Vad kan man som människa ha emot utbyte av kunskap, emot nya lärdomar, emot främmat folk och dylikt. Varför? Varför är vi som bor i landet värda mer än dem som vill flytta hit till exempel? Vi har det otroligt bra, dem dör i krig. Vi har mat i överflöd, dem dör i svält. Eh….
Hade inte folk invandrat till landet så hade det sett mycket värre ut än vad det är idag. Företagen hade inte haft den kompetensen dem har, manskapet hade varit betydligt tunnare och befolkningen hade varit tunnare den också. Finns det inte företag och jobb så det räcker, ja vad händer då? Då finns det bara ett sätt att livnära sig på. Visserligen hade landet bestått av likasinnat folk, med lika tanker, beteende och idéer. Men, hur ska man då kunna utvecklas som människa om man inte får det där nya, den där utvecklande kicken?
Eller är det bara jag som tycker det verkar trångsynt att sitta själva, innanför en gräns och bara se till varandra medans resten av världen står i blom?
En värld, ett folk. Homo Sapiens. Jorden är gemensam och alla ska vi dela dess resurser.
Eller så är du emot utvecklingen för det bättre helt enkelt. Nu ska jag sova, för det borde jag gjort dem senaste fyra timmarna.
Hann döda lite Hordes iaf, det är nice.