Flyr vi någonsin verkligheten?
Jag såg en film för ett tag sen som ni alla har sett. Ni vet precis vilken film jag menar.
Den där filmen när A har varit hemligt kär i B allt för länge men inte riktigt vågat säga något. Men sen som av en slump så säger A till B vad A tänker och tycker, så de blir tillsammans och lever lyckliga ett par veckor. Sedan så händer något oväntat som gör att A och B går skilda vägar, ve och fasa! Vi som tittar på filmen förstår ju att det är ett missförstånd det handlar om men det fattar varken A eller B. Inte direkt. Men efter ett tag så hittar de tillbaka till varann. Visst har ni sett den filmen? Den släpps några gånger per år.
Jag såg den på flyget till USA för ungefär ett år sedan, men jag minns inte vad den hette då. Tidigare i veckan såg jag versionen som kallas för Kissing Booth. Innan dess har jag bland annat sett versionen som heter I Love You, Beth Cooper. Ni vet ju självklart vilken film jag pratar om, vi har alla sett den. Om än i olika versioner.
Film är ett sätt att fly verkligheten. Vissa spelar spel, en del lyssnar på musik och andra läser böcker. Det är rätt skönt att fly verkligheten en stund. Kanske två stunder.
En sorts flykt är det kreativa. Eller ska vi kalla det terapi? Det har jag ordat om förr här på denna ack så välbesökta blogg. Ni är i snitt två om dagen som klickar er in här. Igår var ni fem.
Men på tal om det kreativa så har mitt intresse för det varit nere på någon sorts undervåning och vänt. Senast idag plockade jag upp gitarren och skrev något jag faktiskt är nöjd med, det var länge sedan. Jag försökte dock undvika sång då halsen är trasig och jag knappt fått ur mig några ord alls i veckan.
Hur flyr du verkligheten?
Tar du dig genom ett krigsäventyr där du som hjälte övervinner allt? Sjunger du sånger om dans i stora, belysta hallar? Dras du iväg till en av Disneys alla magiska världar? Kanske är det magi, trolldom och alver som får ditt inre lyckohjul att snurra? Vill du bygga upp ett nöjesfält, en familj eller kanske en stad? Vill du käka din svamp och rädda din prinsessa?
Att fly verkligheten handlar allt som oftast om att just fly sitt eget, sitt dagliga. Så egentligen vill jag nog bara få ett svar av mig själv. Ett svar på varför jag i min flykt tar mig till filmer och serier som slutar lyckligt.
Haha.
Hade som plan att ta igen två månaders tystnad i ett och samma inlägg. Men vi får nog dela upp det. Klockan är.. ja... vad den är nu när du läser detta vet jag inte, men när jag skriver detta är den strax efter halv ett på natten och om några timmar vankas det jobb.
Är det också en flykt...?