Molnen Brinner

Ni vet såna här riktigt bra citat som står överallt på sociala medier, som det alltid påstås att kändisar har sagt, såna har jag läst mycket i år. För vem som än sa orden så är det oftast rätt vettiga citat. Sunt förnuft visserligen, småsaker som inte alltid tänks på.

Det jag fastnat mest för är väl följande:

Några träffar dig på sin fritid medans andra gör sin tid fri för att träffa dig.

Eller ja, den engelska varianten. Some meet you in their free time and some free their time to meet you. Jag försökte göra nån fin översättning.

Annars då?

Jag mumsar choklad. Men jag har just ätit fisk så det är okej. Förkylningen har besegrat mig så nåt mer plaskande i vattnet i år lär det inte bli.

Julen är vacker. Trädgårdar fylls med ljus, städerna översvämmas av vackerhet och alla verkar extra snälla. Julen är en familjefest utan dess like. Det har åtminstone varit så under hela min uppväxt och större delen av mitt vuxna liv. Det är kanske därför det är jobbigt nu?

Det händer ibland att mitt humör inte hänger med i samma veva som mitt självförtroende, för det om nåt är ofta på topp. Men när humöret och självkänslan dalar, då känner jag ändå att jag kan maskera det. Styra om samtal och så, jag är rätt bra på det.

Men julen 2018, jag har nog varit sämre på det i år än någonsin. Till den grad att folk märker det. Inte alla, gud bevare mig. Men de som är nära. De jag ändå kan prata med om allt. De är inte många men de är fan bäst.

Finns nåt citat som går att koppla till vänner. Nåt med att man hellre har några få nära än många smått bekanta. Nåt i stil med hellre två femtiolappar än hundra enkronor.

Snart är det nytt år och nya möjligheter. Egentligen är det bara ännu en tisdag i alla våra liv, men väljer man att se det som ännu en nystart så kanske det blir nåt av det. För annars så är det inget speciellt som vanligtvis händer på tisdagar.

Nyårslöften är urbota löjligt och kul på samma gång.

2019 ska vågens siffror fortsätta dala.

2019 ska musik spelas in med bättre kvalité än en kamera.

2019 ska den där boken påbörjas.

2019 kommer inte skilja sig så hemskt mycket från tidigare år egentligen. Lite smått bara. Men om jag ser till att de där små sakerna som faktiskt skiljer sig helt enkelt blir till större saker, ja då kan det nog bli bra.

För jag måste medge att 2018 har varit bra.

Ni folk och fän som älskar mig, ni är bäst. Ni gör mig bra. Jag hoppas jag gör nåt som får er att må bättre.

Nu, årets sista wtf.

Vem är Felicia Aveklew och varför ser jag hennes snapchat-story?

Theo Haraldsson?

Bente Schramm?

Sven Thorgren?

Pineapplebrat?

VARFÖR SER JAG ERA SNAPCHAT-STORIES?

(den egentliga frågan, hur får jag mina stories att hamna hos helt random folk?)

Nu promenad, sen skriva lite låt och äta lite mat. Handla dasspapper ligger rätt högt på priolistan också.

Puss